När det regnar dasslock
...då kan man inte annat än att sitta inne o häcka. Tar mig alltså till och med tid att uppdatera denna "öken-blogg". Inget kul väder alls här i Hultan. Fast jag hade inte räknat med någonting annat. Inte när jag är ledig. Börjar fundera på om jag gjort John Polman något illa så att han hatar mig. Kanske?!? Whatever, jag har i alla fall gjort lite nytta. Kl 8.00 (på min lediga dag!) hängde jag på låset till Konsum för att köpa potatismjöl till min krusbärskräm. Och när krämen var klar var det bara att dressa på sig sina galloner och ge sig ut i pissvädret. Det var jag, Smilla, Stella, ett trasigt paraply och en massa meter intrasslat koppel. Inte det allra lättaste att promenera med bångstyriga hundar i ena handen och ett paraply i det andra. Skulle nån sett mig skulle de skrattat. Tur jag smet från upplockningen av bajskorv. En upptagning av korven hade jag inte rett ut. Då skulle jag fått skippa något av det jag redan hade i händerna. Hundar eller paraply och det var det inte värt. Så om någon trampar i en stor och saftig kabel här uppe i mina hoods kan ni skicka kemtvättsfakturan till Chrille G:s Entreprenad på Bangårdsgatan!
Efter att jag satt hundarna i hundgården bar det av till mormor Dorothy på frukost. O fy tusan vilken frukost vi fick. Där bjöds det på alla möjliga sorters pålägg och minst tre sorters bröd. Det är vad jag kallar frukost!
Innan C åkte igår gav han mig, vad han kallade, "ett litet uppdrag". Det är inget jobbigt, lovade han. Och så visade han mig vad jag skulle göra. Jag skulle dra ut ett par spikar i väggen och rensa upp på toaletten så att han kunde börja riva ut golvet i helgen. - Ja med det här lilla fixar jag i ett naffs, svarade jag, ovetande om hur många spikar det var. Jag lovar att snickaren som byggde det här huset var släkt med nån på Gunnebo. För fy in i bomben va spik det var. Vid närmare åskådning var der MINST 1000 spik. Och att man ser ut som en tax gör ju inte saken bättre. Upp, ner, upp, ner, upp, ner på en stol hela tiden. Nu tar jag mig en välförtjänt rast!
PÖSS!
Efter att jag satt hundarna i hundgården bar det av till mormor Dorothy på frukost. O fy tusan vilken frukost vi fick. Där bjöds det på alla möjliga sorters pålägg och minst tre sorters bröd. Det är vad jag kallar frukost!
Innan C åkte igår gav han mig, vad han kallade, "ett litet uppdrag". Det är inget jobbigt, lovade han. Och så visade han mig vad jag skulle göra. Jag skulle dra ut ett par spikar i väggen och rensa upp på toaletten så att han kunde börja riva ut golvet i helgen. - Ja med det här lilla fixar jag i ett naffs, svarade jag, ovetande om hur många spikar det var. Jag lovar att snickaren som byggde det här huset var släkt med nån på Gunnebo. För fy in i bomben va spik det var. Vid närmare åskådning var der MINST 1000 spik. Och att man ser ut som en tax gör ju inte saken bättre. Upp, ner, upp, ner, upp, ner på en stol hela tiden. Nu tar jag mig en välförtjänt rast!
PÖSS!
Kommentarer
Postat av: Anonym
Vilket liv det är på dig! :)
Postat av: Awwanda
Oooh ja jag vet precis vad du menar.. Jag har haft samma uppgift. Spik, spik, spik. Det finns mest inget annat än spik, ojämt golv och masonit i gamla hus;)
Trackback
