Labil

Om man börjar tjuta tre gånger på tre minuter och dessutom ringer till sin sambo och ger honom skulden för precis allt och trampar så hårt på gaspedalen att gruset yr, är man labil då?!?

Christoffer skulle nog vilja kalla mig psykiskt störd men jag vill inte dra mitt tillstånd riktigt så långt. Kan inte en liten släng av förvirrning passa mitt mood bättre!?

Anledningarna till att jag befinner mig i detta aningen uppretade  tillstånd är:
1. En pisstråkig marknadsplan ska vara inlämnad nästa vecka och jag kan spy på allt som stavas, affärsidé, positionering och konkurrenter.
2. Vårt pannrum/tvättstuga skulle varit kaklad idag, helst igår och inget kan kaklas innan målarmästare Olofsson får fingrarna ur arselet och målar taket.
3. Det okaklade pannrummet/tvättstugan leder till att det nya fina värmesystemet inte kan kopplas in (det gamla är utrivet) och det uppstår en brist på värme på Blockstigen.
4. Brist på värme leder helt naturligt till köld. Köld i den grad att det är 15 grader inomhus. INOMHUS! 
5. 15 grader INOMHUS leder till att jag hackar tänder och måste åka och hämta ved. 
6. Ved ska jag åka och hämta efter en 12 timmar lång arbetsdag när det är kolsvart ute och alla tjuvar och banditer smyger omkring i vedboa.
7. Väl i vedboa upptäcker jag till mitt förtret att nåt förbannat j?&%¤#"!a pucko har sågat vedträna 70 centimeter långa istället för 40 centimeter. (Vid upptäckten av detta gråter jag en första skvätt).
8. När jag inser att 70 centimeter långa vedträn är tyngre än de som är 40 centimeter gråter jag en andra gång.
9. Av en naturlig anledning får inte heller dessa långa as plats i min vedkorg och exakt här gråter jag en tredje gång.
10. För att få chansen att visa mitt missnöje ringer jag C. Inget svar. Jag blir ännu mer förbannad. Sparkar mitt hårdaste på bildäcket.
11. I ren och skär ilska gasar jag iväg hemåt. Gruset flyger.
12. Jag kommer inte in genom dörren med de 70 centimeter långa vedträna. Någon har nämligen ställt två värmepumpar på farstutrappan.
13. Insikten om att vår kamin har måtten 50*50. En ärthjärna förstår att 70 centimeter långa vedträn inte går in där.
14. Christoffer ringer upp och exakt där gör han dagens största tabbe. För det är nu han får veta att alla världens problem är hans fel. Både de 70 centimeter långa vedträna och världssvälten är hans fel. Om han i det ögonblicket hade frågat vems fel det var att 9 miljoner judar dog under andra världkriget hade det med största sannolikhet också varit hans fel.

Om någon här uppe i mina trakter läser detta blogginlägg och sätter det samman med morgondagens notis i tidningen om en ihjälfrusen kvinna i 25-årsåldern vill jag bara säga att det är jag. Det är jag som kommer frysa ihäj inatt. Jag känner redan istapparna som hänger ner från nästippen.

Farväl.


Ordbajjarblogg

Om det här hade varit en häftig blogg hade dagens blogginlägg med största sannolikhet inkluderat en fancy bild på mig där jag posar på ett ascoolt sätt. Förmodligen hade jag också lagt till med en ascoolt modellook direktimporterad från catwalken i Milano. Under bilden hade man förmodligen även kunna läsa "dagens outfit". Där hade jag i minsta detalj redogjort för exkat vad jag har på mig dagen till ära, vart jag köpt det och hur mycket plaggen kostar.

Men som alla vet är detta den mest ofancy blogg man kan tänka sig. Det är en ordbajjarblogg och därför ser dagens bild ut som följer;

Dagens outfit:
Långjalingar: Storks, 30 kronor, inköpsår: sent 90-tal
Långarmad tröja: Motorsport (ja man kan handla kläder där!!), svindyrt (pappa betalade), inköpsår: 2002
Tischa: Carlings (jävligt fancy), en tvåhunka skulle jag tro, inköpsår: nån gång när jag såg ut som en butch, kanske 2006!?!
Raggsockor: farmor, jävligt billiga, inköpsår: 2009
Fancy pose: direkt importerad från löpspåret in tha big city Hultan!

Om det mot all förmodan skulle vara så att det är någon som är så in i helvete intresserad av vad jag har på mig får man väl masa sig hit. Blockstigen 3 är adressen, har du tur bjussar jag på kaffe! Tycker det är urtöntigt med en massa outfits och plutande läppar. En bild på en gräsklippare eller en kofot är fan mer intressant!






 


I count to five

Även Karin S har anslutit sig till den skara människor som läser min blogg. Det börjar arta sig!


Vänta nu...

...
1...
2...3...
4...

HERREGUD, min blogg har hela 4 uppskattande läsare! Och dessa 4 läsare är inte vilka som helst. För det första är de aningen mindre opartiska än mamma och för det andra tillhör de den generation som har möjligheten och kunskapen att faktiskt kunna välja och vraka bland miljontals andra bloggar. Mamma däremot hon tillhör den generation där datorer är nästintill farliga apprater och skillnaden mellan ett mail och ett sms är aningen diffus. Hon har inte en chans att överge min blogg och börja läsa en annan. Det skulle vara alldeles för komplicerat för henne. Inget illa om min mamma men det finns andra saker än datorer som hon klarar bättre. Typ laga världens godaste pasta pesto, värma mina fötter i armhålan när de är svinkalla eller sätta in 500 pix på kontot den 24e...

Jag skulle gärna vilja veta när jag ska få tid till att göra vardagliga saker som att "ta en två timmar lång promenad" eller "fika med mina bästa vänner". Gluttade runt lite på Facebook och nästan allas status handlade om roliga och avslappnande saker som långpromenader, kladdkakeintag och höstshopping. Nån jävel skulle till och med utomlands. När fan hinner folk med allt?! Är det bara jag som känner mig som en stressad iller, fast i ett råtthjul!? Exakt vart i mitt schema skulle jag ha kunnat stoppa in en två timmar lång promenad!?

7.00 Uppstigning
7.02 Inhämtning av ved
7.05 Tända i brasan
7.08 Hämta tidningen
7.10 Face on
7.15 Frukost
7.30 Första pluggpasset
8.30 Fila gaddarna
8.40 Upphämtning
9.00 Produktion av marknadsplan
12.00 Lunch
12.30 Produktion av marknadsplan
................
................
................
17.00 Inköp av kakel
18.00 Beställning av pizza
18.10 Pizza
18.30 Inbärning av 200 kg kakel (det var i denna stund mina armar vidtog längden av babianarmar)
19.00 Bära in ved
19.02 Tända i brasan
19.05 Fortsatt produktion av marknadsplan
23.00 Zzzzzz

Den jävel som knäcker denna gåta ska tamejfan få en puss i påsk om det regnar i pingst!

Den absolut enda bra saken med att ha ett helt fyrverkeri i arselet är att man minsann håller sig i form, inte ett gram över 55 kg fastnar på mig. Antar att de försvinner i samband med att babianarmarna dyker upp. Men hellre babianarmar än fettisröv!




Förresten...

...jag kanska till och med slår på stort nån dag och visar lite bilder från vårt nya fina sovrum!

Bloggen och jag

Har under en kängre tid känt att jag vill göra slut. Jag vill vara själv och ägna mig åt saker som jag känner för. Jag vill göra dessa saker hur, när och var jag vill. Men i vår relation kände jag mig kvävd. Jag kunde liksom inte leva som jag själv ville. Jag har tänkt och funderat kring detta dilemma och kommit fram till att ge det en sista chans. So here we go again bloggen! Bloggens och mitt förhållande är lite stelt efter vår svacka, bloggen känner sig sårad och säger att jag aldrig mer får lämna bloggen så här länge. Bloggen hotar med att göra slut om jag behandlar bloggen på detta vis igen. Bloggen ställer numera en massa höga krav och bloggen vill hela tiden få en massa komlimanger. Bloggen tycker dessutom att jag ska vara trogen och bara läsa Blockstigenbloggen. Vi får väl se hur detta slutar...

Efter vissa påtryckningar (från mamma!) tänkte jag alltså blåsa liv i bloggen igen. Det är väl egentligen inte mer än rätt. Mamma och jag har ju ett distansförhållande och då tycker jag att jag kan offra mig och underhålla kära mor! Hon är förövrigt den enda som tycker att det är kul att läsa vad jag skriver. Hon påstår sig till och med tycka att jag ska skriva en bok. Men där går gränsen. Jag menar, hon är min mamma. Hon skulle tycka jag skrev bra även om jag hade dyslexi och bloggen enbart handlade om ointresanta saker som hur det går till när myror bygger myrstackar, hur det känns att sitta en hel dag och titta på när målarfärg torkar eller vad jag åt till frukost i morse. När jag var liten tyckte hon till och med att jag var söt i hockeyfrilla medans alla andra insåg att det kanske inte var till min fördel att se ut som en rund boll. Men men, hon är förlåten för det och nu ska jag vara henne till lags och skriva inlägg här på bloggen på löpande band!

Det var alles för denna gång, nu ska jag göra pizza!



Ingen är gladare än jag

Över att gräsmattan (läs mossmattan) är förstörd. Det innebär att en ny och fin gräsmatta (utan mossa) måste dit. Det innebär också att det kommer befinna sig en stor grävmaskin på vår trädgård. Grävmaskinen och grävmaskinisten ska tvingas gräva upp både det ena och det andra i vår vildvuxna trädgård. Den nya trädgården ska ha mycket sten och plattor och där det gröna ska utgöras av lättskötta växter som nästintill klarar sig utan mänsklig vård och skötsel. För gröna fingrar det försåg då gud inte mig med! 

    

 

 


Oh my god

Vet inte var jag fick all energi ifrån!?

    

 

 


En pisskvart senare

Nu är han med det stora borret äntligen här! Som vi har väntat, är trött på skyhöga elräkningar och vedbärandet! Fortsättningsvis ska kaminen enbart, absolut enbart, användas i myssyfte. Värme ska vi nämligen få från ett 100 meter djupt hål i berget. Låter lika sjukt som det är. Hur ska ett hål i berget kunna ge oss värme? Det övergår mitt förnuft, men huvudsaken är väl att det funkar!

Så nu sitter jag här och väntar på att de ska dra igång med borrandet. En pisskvart senare kommer vi vara ett hål rikare men 100 000 kronor fattigare. Har åter igen insett att man valt fel bransch. Det är ju bergsborrare man skulle blivit. Inte alla som kan fakturera 100 000 om dagen.


...

Kaffedrickning, nagelmålning och bloggande på en och samma gång är alldeles för avancerat för mig, sooooo long!

Sitter här o sitter

Har städat och fejjat i flera timmar nu. Strök och putsade fönster dagen till ära. Nu har jag bara 11 fönster kvar. Kanske en av de negativa saker som finns med att bo i stort hus. Är det inte nu man ska kalla hit morsan? Vart är duuuu???


RSS 2.0